Hos mig

Idag bestämde jag mig att nu far jag in till stan (suprice), måste prata
med Folksam, boka till frissan, skicka iväg paketet, prata med J om
att låna ataljen & ta kort på Jonte & Thea i automaten. Men jag glömde
bort det sist nämnda.

När jag bestämnde att åka hem så steg vi på vid shopping,
Thea sov i vagen, jag och jonte satte oss längst bak i bussen,
Jonte och jag satt och pratade , fast mest han, blå buss, titta buss,
traktorn, osv, Han tittade ut genom bakruntan och njöt av alla traktorer,
bussar & snygga bilar. Hållplatsen Smedjan så sa busschaffören i högtalaren:

B: kan mamman med barnet som steg på vid shopping komma fram.

Jag gick fram, mitt ansikte måste ha sett ut som ett frågetecken,
jag fattade inte vad han skulle vilja mig. Medan jag gick fram
funderade jag vad han kunde vilja mig, Får vi inte sitta där och
titta genom bakrutan? Eller pratar vi för högt? Vi var väl inte störande??

Då sa han åt mig: Din pratkvarn är väl mer än 2år?

Jo sa jag, fundersamt,

B: Då skall du ju betalat för dig, sa han precis som att det är självklart.

J: Ja men jag har en ettåring i vagnen och log åt honom.

B: Jaha det såg jag inte så är det inga problem.

Jag tog på hans arm och sa åt honom att det är lugnt.


Jag tycker att busschafförena skall kolla mer att det inte missbrukas
att åka med barn som är 4år och uppåt, tanken på att vi som har "rätt"
att åka kanske inte får åka med eftersom de tar en plats. De som har
äldre barn vill inte fälla ihop vagnen eftersom då ser chaffören att de
har ett äldre barn som inte får åka gratis.

Sedan finns dessa andra chafförerna som vill att det skall finnas
3 barnvagnar, alltså inte ihopfällda vagnar skall rymmas. Som
svar fick man: Nog ryms ni.

Nu till något annat: Vad skall man äta.

Skall höra med gubben om Kina man duger.

/ Anna